Lärare är med och tar in forskningen i klassrummet

Konkurrensen om platserna var tuff när Skolforskningsinstitutet sökte lärare till sin utprovningsverksamhet. Över 100 lärare nominerades och till slut gick två av de nio platserna till förstelärarna Nicholas Geber och Cristina Jarl på NTI-Gymnasiet i Stockholm.

Skolforskningsinstitutets uppdrag är att sammanställa och kvalitetssäkra befintliga forskningsresultat, samt skapa systematiska översikter som ska bli användbara för skolledare och lärare i Sverige.

– Man kan säga att vi nio lärare som ingår i utprovningsverksamheten, eller referensgruppen, bidrar med verksamhetsförankringen i projektet, säger Cristina Jarl, som undervisar i svenska på NTI-Gymnasiet.

Skolforskningsinstitutet, som är en statlig myndighet under utbildningsdepartementet, ska bidra till att de som jobbar i förskola, skola och vuxenutbildning får goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.

Från teori till praktik

Lärarna är knutna till Skolforskningsinstitutet under tre terminer och under den tiden får de bland annat fortbildning inom vetenskapsteori, implementeringsteori och ledarskap. Deras uppgift är att ge Skolforskningsinstitutet värdefull input om hur den forskning de sammanställer kan omsättas till verksamhetsnära praktik.

– I höstas gick vi en evidenskurs vid Göteborgs universitet där vi fick med oss mycket teori. Tanken är att vi från och med nu ska jobba mer praktiskt kopplat till verksamheten. I höst ska vi ha fokus på implementering av nya arbetssätt och där handlar det mycket om lokala förutsättningar, vad vi behöver göra på vår skola för att det nya ska bli bra, säger Nicholas Geber.

– Exakt hur arbetet ska spridas runt om i landet är inte klart, det finns några olika förslag. Men det finns en stark ambition att det här inte ska bli arkiverade skrivbordsprodukter, vi kommer att involveras i distribueringsarbetet framöver, säger Cristina Jarl.

Fem översikter

Skolforskningsinstitutets arbete med att sammanställa och analysera skolforskningsresultat har mynnat ut i fem översikter. 1)Digitala resurser i matematik, 2) klassrumsdialog i matematik, 3) undervisning om lässtrategier i svenska, 4) feedback i skrivutveckling utifrån formativ bedömning och 5) språkutvecklande naturvetenskapsundervisning för andraspråkselever.

– Som matematiklärare tycker jag att det är intressanta områden som har identifierats, där forskningen kan bidra till mer utveckling. Klassrumsdialogen har även berörts i matematiklyftet, den tycker jag att man hela tiden kan utvärdera och förbättra. Sen skulle jag personligen vilja bli bättre på att använda digitala hjälpmedel för att öka elevers förståelse i matematik, säger Nicholas Geber.

Cristina Jarl håller med om att Skolforskningsinstitutet pekar på viktiga områden.

– Undervisning om språkutvecklande arbetssätt, exempelvis lässtrategier och vad som där har bevisad effekt, är ett område som behöver utforskas mer. Det är också något som vi tar upp i Läslyftet, och jag ser definitivt ett behov av att testa olika metoder i verksamheten, utifrån aktuell forskning.

Mer medveten om sin undervisning

Både Nicholas Geber och Cristina Jarl tycker att de utvecklas genom att vara med i referensgruppen.

– Man blir mer medveten om sin undervisning och de val man gör. Jag blir också mer nyfiken på att testa nya saker, våga släppa min planering lite, känna av elevgrupper och se hur saker tas emot. Det låter lite klyschigt, men att ta den tiden till att tänka över sin undervisning är utvecklande. Samtidigt måste man stänga av då och då och köra på sina metoder och arbetssätt, där kan det ibland bli en krock, säger Cristina Jarl.

Nicholas Geber håller med.

– Det är den största utmaningen skulle jag säga. Som lärare går det inte riktigt att checka ut och säga, ”nu är jag klar för dagen”. Möjligtvis på sommaren, men även då funderar man på höstens undervisning. Man går hela tiden i dubbla tankar, och precis som Cristina säger, ibland måste man stänga av och fokusera på nuet med en tro på sin profession, säger han.

Cristina trycker på att det är viktigt att hela tiden ha blicken i horisonten när det kommer till skolutveckling.

– Vi behöver komma bort från tanken med olika quick fix, det är mer komplext än att bara ta en metod och implementera den rakt av. Det är viktigt att ta några steg tillbaka och analysera det man gör och inte tappa tron på det man gör bara för att man stöter på motgångar. Där är forskningen viktig, man får något att luta sig mot och man kan känna sig trygg i de bevisade långsiktiga effekterna, säger hon.

Minska gap mellan forskning och praktik

Skolforskningsinstitutet är en relativt ung myndighet och även utprovningsverksamheten är än så länge under utveckling. Det övergripande syftet är att minska gapet mellan forskning och praktik och göra forskningsresultat inom utbildningsområdet mer tillgängliga och användbara.

– Många lärare har inte tid att läsa forskningsrapporter, man kanske inte ens har tid att leta efter dem. Det blir en barriär och den vill man minska från Skolforskningsinstitutets sida, säger Nicholas Geber.

– Det är viktigt att det vi gör vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men hur gör vi det? Hur följer vi upp? För att det ska fungera i lärarnas vardag är det avgörande hur studierna kommuniceras. Det krävs mer än vetenskapliga rapporter för att det ska kännas angeläget och viktigt, säger Cristina Jarl.

Att sprida Skolforskningsinstitutets arbete så att det når ut till landets skolledare och lärare är en av utmaningarna.

– På NTI-gymnasiet ska vi ha en dialog med skolledning och ämneslag. Vilka behov har vi här? Ska vi jobba med något av de fem områdena och i så fall på vilket sätt? Det är viktigt med tajming också, att det kan haka i ett pågående utvecklingsarbete. Skolforskningsinstitutet är tydliga med att de inte ska leverera metoder som ska ersätta befintliga arbetssätt, det handlar om att komplettera, ge oss lärare möjlighet att plocka in sådant som vi tror kan gagna undervisningen och elevernas lärande, säger Nicholas Geber.

Här kan du läsa mer om Skolforskningsinstitutet.

#NTI-gymnasiet #Skolforskningsinstitutet #Skolutveckling