Ökat lärande när skola och fritidshem samverkar

Den här veckan genomför Pysslingen Skolor och Vittra en nationell kompetensutvecklingsinsats med fokus på heldagslärande utifrån fritidshemmets viktiga uppdrag. Den övergripande frågan som ska besvaras är hur skolor kan nå ökad måluppfyllelse genom bättre samverkan mellan skola och fritidshem.

Totalt omfattas nära 300 rektorer och medarbetare från skol- och fritidsverksamheter av satsningen. Tre heldagsträffar arrangeras, två i Stockholm och en i Göteborg.

– Vi tycker att det är viktigt och bra att fritidshemmet uppmärksammas allt mer, och som huvudman har vi ett ansvar för att implementeringen av de nya skrivningarna i läroplanen gällande förskoleklass, fritidshem och samverkan genomförs på ett grundligt och bra sätt. Den här insatsen är en del i det. Dessutom finns det nu mer forskning om vad som händer i fritidshemmet, säger Petter Brobacke, utvecklingschef för AcadeMedias för- och grundskolor.

– En bra fritidshemsverksamhet ger elever fler möjligheter till lärande samt större kunskap om hur de kan skapa sig en meningsfull och bra fritid. Samtidigt är fritidshemmet en väldigt viktig mötesplats och övergång för föräldrar när de kommer till skolan, säger han.

Tydligare lärandeuppdrag

De tre dagarna leds av fil. dr Ann S. Pihlgren, forskare, föreläsare och skolutvecklare.

– De som deltar får redskap att ta sig an heldagslärandet på ett nytt sätt, det vill säga samverkan mellan skola och fritidshem. I de nya styrdokumenten ställs högre krav på just samverkan, och lärandeuppdraget betonas starkare. Skola och fritidshem måste därför ta gemensamt ansvar för det som sker hos eleven, berättar Ann S. Pihlgren.

Hon beskriver utvecklingen av fritidshemsverksamheten i Sverige och pekar på flera utmaningar framöver.

– Det var först 1998 som fritidshemmet flyttade in i skolan, men det skedde egentligen ingen riktig implementering. Under de första tio åren på 2000-talet skulle jag säga att fritidshemmet var en verksamhet i kris på många håll, det var ont om resurser, låg andel utbildad personal och dålig kunskap om hur man skulle hantera samverkan med skolan, berättar hon.

– Sen skedde en förändring 2010 när en ny skollag kom, och sen 2016 med den nya läroplanen för fritidshem. Jag skulle säga att vi just nu befinner oss i någon form av nystart, det pågår mycket utvecklingsarbete och det är väldigt bra att huvudmän gör den här typen av satsningar, säger Ann S. Pihlgren.

Skapa en begriplig helhet

Hon lyfter fram ett antal faktorer som är viktiga för att stärka fritidshemsverksamheten i Sverige och dess samverkan med skolan.

– Vi behöver prata om hur vi tänker kring lärandet, hur vi tror att elever lär sig och vilken betydelse det har för vårt sätt att jobba. En viktig del i det är att man utgår ifrån eleven och skapar en begriplig helhet. Sen behöver vi också diskutera hur uppdraget ska fördelas, vad samverkar skola och fritidshem kring, och var är uppdragen olika, säger Ann S. Pihlgren.

Att det råder lärarbrist har nog inte undgått någon, men bristen på utbildade fritidslärare och fritidspedagoger är också stor, berättar Ann S. Pihlgren.

– Vi behöver absolut utbilda mer personal men vi behöver även utbilda skolledare. De är ofta väl rustade för att leda skolverksamhet, men många vet för lite om fritidshemmets verksamhet. Där behöver vi skapa en större förståelse, säger hon.

”Det behövs mer kunskap om fritidshemmets uppdrag”

Marie Kjellstrand och Ki Neuendorff från Hagabergsskolan i Västerås, som ingår i Pysslingen Skolor, är två av de nära 300 deltagarna på Fritidshemsdagarna. Ki Neuendorff är utbildad grundskollärare från början men jobbar idag i fritidshemsverksamheten.

– Från den här dagen tar jag framför allt med mig hur viktigt det är att se skola och fritidshem som en helhet, och att vi behöver kunna varandras verksamheter för att kunna komplettera varandra. Och för att det ska kunna ske måste det finnas tid och utrymme för medarbetare att mötas, säger hon.

Marie Kjellstrand, som jobbar både med förskoleklassen och fritidshemmet på Hagabergsskolan, tycker att det behövs mer kunskap om vilket uppdrag fritidshemmet har.

– Många föräldrar tror fortfarande att det är fri lek, vi behöver bli bättre på att berätta för föräldrar att det är en fortsättning på lärandet, säger hon.

Båda är överens om att struktur är viktigt.

– Övergången från skola till fritidshem kan ibland vara lite kaotisk, eleverna måste veta vad som förväntas av dem på fritids, att skoldagen inte är slut. Därför är det exempelvis viktigt att vi inte använder uttryck som ”slut för idag” när de lämnar skolan, de befinner sig fortfarande i en strukturerad lärmiljö när de är på fritids, säger Ki Neuendorff.

#Fritids #Fritidshem #Pysslingen Skolor #Vittra