En likvärdig skola där alla elever har samma chans

Att alla elever ska ha samma chans att lyckas i skolan är de flesta överens om. Hur man skapar en likvärdig skola, där alla har rätt förutsättningar, finns det däremot olika tankar kring. Hur ska skolsystemet utformas? Hur ska finansieringen se ut? Och vilka riktade insatser behöver skolor i särskilt utsatta områden?

Dessa frågor, och många andra, diskuterades på den nationella likvärdighetskonferens som LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet anordnade idag. Många har på förhand utsett konferensen till årets viktigaste i skolsverige och bland deltagarna fanns partiledare, ministrar, forskare och skolhuvudmän.

Andreas Schleicher, ansvarig för OECD:s PISA-undersökningar, gav ett utifrånperspektiv på vad Sverige kan göra för att öka likvärdigheten i skolan.

– Bland annat kan Sverige göra skolvalet mer kontrollerat med ökad information till föräldrar som ska välja skola till sina barn, och ge ekonomiska fördelar till de skolor som erbjuder mer stöd till sina elever. Att skapa kontaktytor mellan skolorna, så att de inte behöver arbeta som autonoma enheter utan kan dela erfarenheter med varandra, kan också leda till ökad likvärdighet mellan skolorna.

Dany Kessel, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättade om sin forskning på området.

– Att dagens system för hur eleverna fördelas på olika skolor till stor del är baserat på närhetsprincipen gör att vi tar med boendesegregationen in i skolan. Annat som ökar skolsegregationen är att föräldrar som ska välja skola till sina barn får bristfällig information. Lottning, mjuka kvoter och ökad information kan minska segregationen. Dessutom borde antagningen till kommunala och fristående skolor ske i samma system.

Så vill politikerna skapa en mer likvärdig skola

Flera partiledare, ministrar och riksdagsledamöter gav sin syn på hur skolan ska bli mer likvärdig och mindre segregerad. Förslagen handlade bland annat om skolval, skolledarrollen och högre kvalitetskrav på undervisningen.

– Vi måste se till att nyanlända barn är fördelade på alla Sveriges skolor, istället för att många av dem går på en liten del av skolorna, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet.

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, håller med.

– Vår skola ska utbilda eleverna till duktiga yrkesutövare, ge dem möjlighet att läsa vidare och göra dem till samhällsmedborgare som tar ansvar för vår demokrati. Jag tror att vi lyckas bättre med det om barnen träffar andra barn med olika bakgrund i skolan, säger hon.

Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, lyfte ledarskapet i skolan.

– Det är uppenbart att styrningen av skolan behöver förtydligas, så att det finns förutsättningar för bra skolor i alla kommuner, säger han.

– Skolor med särskilda utmaningar måste få ett nytt ledarskap, duktiga lärare och möjlighet att sätta in extra stöd tidigt för de elever som behöver det. Vi i Sverige måste också bli bättre på att mäta progression, säger Ulrica Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Sveriges utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill förändra synen på kunskap i samhället.

– Vi måste bygga en bildningsstruktur i Sverige som helhet. Alla vuxna runt alla barn måste sluta upp bakom skolan och kring att bildning och kunskap är viktigt.

Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, är inne på samma spår.

– Vi måste ha höga förväntningar på alla elever, även de som har tuffa förutsättningar, för att vi på lång sikt ska kunna se goda resultat.

”Skolsegregationen är skapad av boendesegregationen”

Talarna var överens om att skolan idag inte är så likvärdig som den skulle kunna vara, och de gav många förslag på förbättringsområden. Gustav Fridolin menar att den bristande likvärdigheten i skolan inte är ett isolerat problem och passade på att berätta om en förändring som redan genomförts.

– Vi behöver bryta skolsegregationen, som i sin tur är skapad av boendesegregationen. Därför måste vi kunna planera våra städer och samhällen, var vi placerar skolor och hur vi tänker kring skolstrukturen framåt.

– De urvalskriterier vi har till grundskolan idag, kötid och närhetsprincipen, stärker segregationen. Därför införde vi bland annat lagen som gör att friskolor med kö kan ta emot nyanlända elever, elever vars föräldrar naturligtvis inte för många år sedan tänkte att de skulle ställa sig i kö till en skola i Sverige, säger han.

#Likvärdig skola #Skolpolitik