“Vi har ett gemensamt ansvar för alla skolans elever”

På Karl Johans skola i Örebro, som ingår i Pysslingen Skolor, tar lärarna ett gemensamt ansvar för elevernas lärande. Här finns tydliga strukturer för regelbunden uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och en särskild skolutvecklingsgrupp som jobbar med skolans pedagogiska utveckling.

Att göra regelbundna och proaktiva kunskapsuppföljningar är obligatoriskt för alla skolor som ingår i AcadeMedia, men exakt hur det arbetet ska se ut har skolorna stor frihet att själva utforma.

– Varje organisation måste hitta sin egen struktur och sina rutiner. Steg ett är att utveckla undervisningen, steg två är att följa upp hur den gynnar elevernas lärande. Man kan ju i teorin undervisa utan att veta vilken effekt undervisningen har. I det arbetet tror jag att man når bäst resultat om man delar på ansvaret och gör många människor delaktiga, säger Lena Boström, rektor på Karl Johans skola.

Alla skolor som ingår i Pysslingen Skolor gör så kallade kunskapskravsprognoser två gånger per läsår – en gång på hösten och en gång på våren. Då ska lärarna bedöma varje elevs möjlighet att nå de uppsatta målen i juni. På Karl Johans skola är kunskapskravsprognoserna ett viktigt verktyg i utvecklingsarbetet.

– Hos oss är det den enskilde läraren som gör prognosen, men vi diskuterar givetvis kollegor emellan och vi hjälper varandra, inte minst i tveksamma fall. När prognoserna är satta går vi igenom dem i vår skolutvecklingsgrupp där ledningsgrupp, förstelärare och specialpedagoger sitter med. Där gör vi en första analys av vad vi behöver uppmärksamma, utveckla och sätta in för åtgärder, berättar försteläraren Arvid Hardmo.

Insatser på olika nivåer

Om prognoserna visar att det finns utmaningar i hela årskurser eller ämnen involveras ämneslag eller lärarlag i nästa steg.

– Förra året såg vi i prognoserna att vi behövde sätta in extra åtgärder i NO-ämnena eftersom det fanns en del elever som riskerade att inte nå kunskapskraven, och i höstas såg vi att en del elever behövde mer stöd i spanskan. Då involverades skolans språkvalsgrupp i det arbetet, berättar Arvid Hardmo.

När prognoserna visar att det framför allt är enskilda elever som behöver stöd och extra anpassningar, kanske i flera ämnen, kopplas elevhälsan in. Malin Granath jobbar som specialpedagog på Karl Johans skola.

– Vi har en dialog med ämneslärare och mentorer för att gå igenom hur det ser ut, vi kartlägger elevens lärande och sen kan vi sätta in olika åtgärder beroende på vad vi kommer fram till. I det arbetet är det viktigt att hela tiden följa upp de insatser som görs, vad fungerar och vad kan utvecklas vidare? Om en elev har svårt att nå kunskapskraven är det allas angelägenhet, säger hon.

– När det gäller enskilda elever så handlar det ofta om minskad motivation eller ett försämrat mående, då är det lätt hänt att uppgifter samlas på hög. Då gäller det att sätta in åtgärder som ger eleven möjlighet att jobba ifatt, det kan exempelvis vara mer läxhjälp eller enskild undervisning i lugn och ro, berättar Lena Boström.

Dialog med elever och vårdnadshavare

Om en lärare bedömer att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne är det viktigt att både elever och vårdnadshavare får tydlig information. Arvid Hardmo berättar.

– Tre-fyra veckor efter betygsprognoserna tar vi särskild kontakt med vårdnadshavare till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Eleven involveras givetvis också i den dialogen. Ofta handlar det om att eleven inte redovisat inlämningsuppgifter trots flera påstötningar. Jag kan fortfarande ha en tro på att eleven kommer att nå godkänt betyg i juni, men det är viktigt att jag informerar om att jag ser en risk, säger han.

I dialogen med vårdnadshavare och elev redogör lärarna alltid för vilka åtgärder skolan vidtar för att vända den negativa trenden.

– Det är viktigt att det inte är en tom varning, den måste följas upp med effektiva åtgärder. Inte bara mer av samma om det inte funkar, utan nya insatser, säger Lena Boström.

Viktigt att följa upp

Insatserna som sätts in följs upp kontinuerligt.

– Det är en ständig dialog mellan elevhälsa och pedagoger. Om det är extra anpassningar som gjorts uppdaterar vi dem regelbundet, och vi har också möjlighet att intensifiera dem vid behov, säger Malin Granath.

De är överens om betydelsen av att regelbundet följa upp elevernas kunskapsutveckling.

– Arbetet med kunskapskravsprognoser innebär att vi kan analysera utvecklingen på flera olika nivåer, vi kan se om det finns ämnen, årskurser eller elever som sticker ut. Och vi hinner sätta in åtgärder under pågående läsår, det kan vi ju inte göra om analyserna görs först när betygen redan är satta, säger Arvid Hardmo.

– Jag tycker att prognoserna bidrar till att skapa en tydlighet kring att vi har ett gemensamt ansvar för alla skolans elever. Vi får en god överblick av våra insatser och en helhetsbild av hur vi ska jobba med extra anpassningar och särskilt stöd, säger Malin Granath.

 

Här kan du läsa om hur gymnasieskolan LBS Kreativa Gymnasiet i Stockholm jobbar med proaktiva uppföljningar av elevers kunskapsresultat.

#Betygsprognoser #Karl Johans skola #Kunskapsuppföljningar #Kvalitet #Pysslingen Skolor

Vi gillar diskussioner och svarar gärna på frågor. Här kan du läsa om hur vi hanterar kommentarer i våra digitala kanaler