Blogg: Psykisk hälsa och ohälsa

Det här är den fjärde delen av gymnasiets elevhälsoblogg. Alla inlägg kan du läsa här. Innehållet är författarens.

Vad är egentligen psykisk hälsa? Enligt WHO:s internationella definition innebär psykisk hälsa att må bra, kunna använda sina förmågor, bidra till gruppen (samhället) och klara måttliga svårigheter.

På många gymnasieskolor i dag möter vi vuxna elever som upplever psykisk ohälsa. Vi möts också av rubriker i media som på sitt sätt bekräftar farhågan att psykisk ohälsa “måste öka” när vi möter enskilda elever som upplever ohälsa.

Det stämmer inte helt.

Den upplevda psykiska ohälsan ökar och sökmönstren till BUP/första linjen ökar, men exakt vad det beror på vet vi faktiskt inte ännu. Delförklaringar kan vara att stigma minskar och öppenheten att prata om sina problem ökar (vilket är utmärkt ur ett samhällsperspektiv).

Antalet ungdomar som får diagnoser inom klustret psykiska sjukdomar ligger relativt stabilt. Däremot ökar användningen av orden “ångest” och “depression” i betydelsen “oro” och “att vara (ibland helt adekvat) ledsen”.

Hur ska skolan kunna påverka rubriker i massmedia och elevernas upplevelse? Det kan vi inte. För att hålla oss realistiska behöver vi se vad vi kan påverka i skolan för att inte landa i “hjälplöshetens träsk”.

Vad kan vi påverka?

Dels behöver vi vara noga med att använda ett nyanserat språk och normalisera att livet faktiskt inte alltid är på topp. Ibland är man olyckligt kär, har föräldrar som ska skilja sig, är orolig för att inte klara skolan och orolig för om man ska få jobb eller om betygen ska räcka för att komma in på högskolan i framtiden. Det är OK och normalt. Att styrka elever att det är bra att prata om sin oro och bekräfta att det är OK att känna så inför framtiden är viktigt. I det bidrar vi med att vara förebilder i närvarande, konstruktivt lyssnande i vuxna samtal. När vi har de samtalen kan vi skapa en realistisk bild av hur ungdomen kan ta sig vidare i nästa steg för att närma sig vad de önskar sig i livet.

En del använder en förenklad världsbild med enbart en förklaring som orsak till psykisk ohälsa. Det kan handla om att förklara psykisk ohälsa enbart genom användning av smartphones och lång skärmtid, men det beror troligen på så mycket fler saker.

I en film från Folkhälsomyndigheten berättar forskaren Anton Lager om att arbetslösheten har gått upp för ungdomar när samhällsekonomin dalat. Efter de faserna av ökad arbetslöshet har ungdomsarbetslösheten inte gått upp igen. Så ungdomar kan faktiskt i viss mån har en berättigad oro för framtiden.  Ungdomar får i högre grad timanställningar utan ekonomisk trygghet i dag än de fasta anställningar med månadslön som dominerade arbetsmarknaden tidigare. Ungdomarna vet det.

I en debattartikel i Expressen den 12 september skriver Sven Bremberg, barnläkare och docent i socialmedicin, och Göran Högberg, barnpsykiater och medicine doktor om den kraftigt förhöjda risk för självmord som är kopplad till låga skolprestationer i högstadiet. Vi som arbetar på gymnasiet har därför en unik chans att stärka just dessa ungdomar och förbättra förutsättningarna, öka känslan av sammanhang och kontroll, skapa livschanser och att äntligen få lyckas i skolan.

Vi kan inte påverka samhällsekonomin. Inte heller kan vi påverka de smartphone-relaterade problemen i någon större utsträckning eftersom en del av nackdelarna handlar om utsatthet och jämförelser på nätet och det kan lika gärna ske utanför skoltid.

Så vad kan då vi som möter ungdomar i gymnasiet påverka?

Vi kan påverka möjligheten till jobb genom att säkerställa att de klarar sin skolgång.

Vi kan påverka synen på utbildning i det stora perspektivet – att det är en unik förmån i världen att få tillgång till gratis utbildning.

Vi kan påverka synen på utbildning att det faktiskt är jobbigt och ska vara jobbigt att lära sig (annars sker ingen inlärning i hjärnans nätverk av celler).

Vi kan påverka suicidfrekvensen bland 25-30-åringar genom att ge ungdomarna i gymnasiet bra förutsättningar till jobb och vidare utbildning efter gymnasiet.

Vi kan påverka med tillit och goda, förtroendefulla relationer till eleverna.

Vi kan påverka genom att tro på elevernas förmåga och se till att de får bygga sin kunskap, steg för steg från nuet till framtiden.

Vi kan påverka att elever känner sig som en viktig del i ett sammanhang – i en grupp på skolan och genom det får erfarenhet att kunna bidra, vara delaktig och bli lyssnad på.

Vi kan påverka genom att visa respekt och föregå med gott exempel i hur vi pratar med varandra när vi inte tycker lika.

Vi kan påverka genom att visa på och vara vuxna förebilder.

För att öka kunskapen och modet hos våra medarbetare på gymnasiet finns möjlighet att anmäla sig till Academys kurs Första hjälpen till psykisk hälsa. Att ha lite kunskap om vad som är vad och att våga ha de undersökande samtal som krävs för att faktiskt hitta de som behöver hjälp från vården, och kunna lugna de som känner oro och nedstämdhet av den mer vardagliga och tillfälliga sorten. Det första utbildningstillfället kommer redan i oktober och återkommer under läsåret vid flera tillfällen.

Det är så viktigt att vi vuxna är trygga inför detta med psykisk hälsa och ohälsa så att eleverna kan lita på oss när vi tryggar de unga att det är normalt med belastning i livet ibland, oro och nedstämdhet ibland. Eleverna måste också kunna lita på när vi bedömer att de behöver hjälp utifrån och att vi tar deras frågor på allvar.

 

Kristina Bähr, skolöverläkare

#Elevhälsa #Elevhälsa Gymnasiet

Vi gillar diskussioner och svarar gärna på frågor. Här kan du läsa om hur vi hanterar kommentarer i våra digitala kanaler