Blogg: Främjande och förebyggande för ökat lärande

Det här är den sjätte delen av gymnasiets elevhälsoblogg. Alla inlägg kan du läsa här. Innehållet är författarens.

I Vägledning för elevhälsan är det tydligt att elevhälsoarbetet på skolan främst ska vara inriktat på främjande och förebyggande arbete. Ändå är vardagen många gånger åtgärdande och individinriktad. En skrift från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, tar upp just hur man fokuserar på främjande och förebyggande projekt i elevhälsan. Det är inte lätt, så vi behöver ha bilden klar för oss vad vi ska åstadkomma.

De senaste veckorna har jag haft inspirerande samtal med rektorer, elevhälsopersonal och pedagoger om vår uppgift i skolan. Påfallande ofta har vi alla stora hjärtan och stora ambitioner för vad vi ska kunna åstadkomma för våra elever, vilket är bra.

Det gäller också att vi ska balansera våra ambitioner med realistiska mål. Tidigare har jag skrivit om att vi behöver arbeta med saker vi kan påverka och därför släppa frågor som rör socialtjänst och BUP och istället koncentrera oss på skoluppdraget.

Vår chef inom gymnasiesegmentet, Jens Eriksson, beskriver vår vision för arbetet så här: Vi ska arbeta för att förverkliga elevernas drömmar genom utbildning och förutsättningar att skapa ett bra vuxet liv när de slutar hos oss. Jag gillar det där skarpt. Det ger en karta och kompass att stämma av våra insatser mot.

En viktig fråga att ställa sig när man planerar eller utvärderar en insats är: Gör det nytta för ökat lärande? Om svaret är ja ska vi fortsätta göra det.

Hur kan vi göra skillnad?

För det första behöver våra insatser i skolan alltid rikta sig till att förbättra lärandet. Det innebär att allt vi gör ska ha syftet att eleverna ska klara skolan bättre.

Ett exempel, som är vanligare på grundskolan, är att man anpassar skolmaten för elever som enbart kan/klarar av att äta mat som serveras var för sig – istället för ihopblandad i en gryta, exempelvis. Eller att eleven behöver anpassad kost för att få i sig något överhuvudtaget. En del uppfattar att det är “orättvist” och ger “dålig moral” för övriga elever.

Jag tror att det är en förutsättning för att elever ska klara av sin skoldag i syfte att lära sig något – att de äter något på lunchen. På samma sätt är det nödvändigt att sova tillräckligt och motionera för att underlätta inlärning. De punkterna återkommer jag till i ett senare inlägg.

Min kloka chef, tillika chef för centrala elevhälsan på gymnasiet, Marte Torp, brukar säga att vi i den medicinska kompetensen är på besök i den pedagogiska verksamheten med syfte att bidra med vårt perspektiv på elevernas lärande. Jag tycker just den senare meningen är extra viktig: Vi ska bidra med vårt perspektiv på elevernas lärande.

Det innebär att vi inte ska vara i skolan för vår egen skull, utan göra det som skollagen menar att den medicinska kompetensen ska göra. Förvisso är det några medicinska bedömningar som ingen annan läkare gör inom vården som ligger på skolan (vaccinationer, ryggar och tillväxt) men i övrigt är det meningen att arbetet ska syfta till elevernas lärande. Det är även så att skolsköterskor (och läkare) är de enda inom skolverksamheten som får öppna post med journalhandlingar enligt lag.

Så vad kan den medicinska kompetensen då bidra med?

För det första så har skolläkare och skolsköterskor ibland information som övrig personal i skolan inte kan få del av, information som lyder under sekretess. Rektor kan då använda skolläkare och skolsköterska för att bedöma om särskilda anpassningar är till nytta för eleven. Den medicinska kompetensen kan också ordna främjande aktiviteter med kunskap om sömn, mat, motion och utveckling.

Skolläkaren kan med fördel bidra i de stora arbetsmiljöfrågorna på skolan. Det kan handla om fysisk arbetsmiljö, psykologisk arbetsmiljö, ljud och ljus, kunskap om hur hjärnans förutsättningar för lärande skiljer sig hos olika elevgrupper, exempelvis hur arbetsminne fungerar och vad vi kan göra i pedagogiken för att stötta upp. Med många perspektiv bakom inriktningsbeslut på organisation och gruppnivå kan vi troligen ta hänsyn till fler behov och därmed gagna fler elever.

Med alla perspektiv på bordet är det lättare att se en större bild som kan komplettera vår egen sanning med nyttig och viktig information.

Vi är på jobbet i skolan för elevernas skull. Syftet är ju att de ska kunna förverkliga sina drömmar.

 

Kristina Bähr, skolöverläkare för AcadeMedias gymnasieskolor

#Elevhälsa Gymnasiet

Vi gillar diskussioner och svarar gärna på frågor. Här kan du läsa om hur vi hanterar kommentarer i våra digitala kanaler