Pennstrecket som sänker lärlingsutbildningen

Lärlingsutbildningen är en nyckelfråga för kompetensförsörjningen i Sverige. Företagarna som tar hand om de drygt 13 000 lärlingarna i Sverige får nu helt utan förvarning under pågående verksamhetsår sina ersättningar sänkta efter ett pennstreck under ett regeringssammanträde. Vi undrar nu om lärlingsutbildningen inte längre är prioriterad och på vilka grunder regeringen gjorde sänkningen?

I regleringsbrevet som regeringen skickade till Skolverket den 28 december förra året fanns det ett beslut om att lärlingsbidraget till lärlingsföretag även fortsatt skulle uppgå till samma nivå som under 2018. Följaktligen har företag som tar emot lärlingar planerat sin verksamhet utifrån detta. Knappt fyra månader senare bestämmer dock regeringen att sänka beloppet väsentligt, och ändrar därmed villkoren för både företag och lärlingar. Konkret innebär detta att en rörmokare som tagit emot en lärlingselev och utgått ifrån en utlovad ersättning från staten, nu får sin ersättning kraftigt sänkt, och dessutom under innevarande verksamhetsår.

Vi har sett hur regeringen tidigare har hyllat lärlingsutbildningar och lyft fram hur viktig den här typen av utbildningar är för eleverna, med koppling till näringslivet och praktisk erfarenhet av ett yrke. Samtidigt har vi just nu stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen; det handlar om branscher där det finns ett stort behov av arbetskraft. Till exempel inom bristyrken som elektriker, VVS-ingenjörer och vårdpersonal. Ställt mot den bakgrunden framstår beslutet att sänka lärlingsbidraget till våra företag som ogenomtänkt. Regeringsbeslutet rimmar även illa med januariavtalets fokus på stärkt kompetensförsörjning.

Företagen som tar emot lärlingar ersätts via statsbidrag och denna ersättning är redan idag låg.
Det är inte ersättningen i sig som driver de här företagen till att ta emot lärlingarna; det viktiga är att ge våra unga rätt förutsättningar. Men med den här kraftiga reduceringen av stödet rycker regeringen undan mattan under fötterna på både företag och unga när de ändrar spelreglerna som företagen har planerat sin verksamhet utifrån. Förtroendet för lärlingsutbildningarna urholkas.

Sänkningen av beloppet sker dessutom enligt en osthyvelprincip där samtliga företag som ansvarar för lärlingsutbildningar får en lika stor procentuell sänkning av lärlingsbidraget, redan under första halvåret. För AcadeMedia som utbildningsanordnare är inte ersättningen väsentlig, men plötsliga ändringar som denna skadar relationen till praktikföretagen. För att bygga en lärlingsutbildning krävs en bra utbildningshuvudman – men även stabila politiska och ekonomiska förutsättningar för företagen som tar emot praktikplatser.

Vi önskar en dialog kring detta ödesdigra beslut. Att med en kappvändning ändra förutsättningarna för Sveriges företag och branscher är skadligt för kompetensförsörjningen och samhället i stort. I ett välmående Sverige behövs dessa yrken, liksom lärlingsplatserna. I förlängningen kommer detta att minska jobbtillväxten och drabba vår välfärd.

Lärlingssystemet i Sverige behöver långsiktiga spelregler och stabila förutsättningar för att kunna utvecklas. Att utan förvarning mitt under pågående verksamhetsår sänka ersättningarna med ett pennstreck är under all kritik. Nu undrar vi tillsammans med alla företag och deras lärlingar: Är lärlingsutbildningen inte längre prioriterad för regeringen och på vilka grunder gjordes sänkningen?

Marcus Strömberg, Vd AcadeMedia
Günther Mårder, Vd Företagarna

 

Vi gillar diskussioner och svarar gärna på frågor. Här kan du läsa om hur vi hanterar kommentarer i våra digitala kanaler