Lärmiljöer som stimulerar barns lärande och utveckling

Tillgänglighet, stimulans, progression och omsorg. Det är ledord i arbetet med att utveckla lärmiljöerna i AcadeMedias förskolor, ett område som varit fortsatt prioriterat under det gångna året. Det framgår av årets kvalitetsrapport.

En god lärmiljö ska vara uppbyggd med stöd i modern forskning om barns lärande och utveckling. En förskola som arbetat aktivt med sina lärmiljöer är Söderkulla i Vaxholm utanför Stockholm.

– Att skapa en miljö där både barn och medarbetare känner ”här vill jag vara” borde vara utgångspunkten för alla som jobbar inom förskolan. När medarbetare förstår betydelsen av goda lärmiljöer, och när man har ett tydligt gemensamt mål och en röd tråd, då blir det riktigt bra, säger Madelene Lovereus, kvalitetsledare inom Pysslingen Förskolor.

Madelene Lovereus är en av dem som arbetat för att förnya AcadeMedias förskolor  – från traditionell förskolemiljö med dockhörna och byggrum, till en öppen och tillåtande miljö som stimulerar barnens lust till lek och lärande.

En annan är Eva Lindblom Hedeborg, biträdande rektor på förskolan Söderkulla.

– Våra pedagoger är fantastiska på att förvandla varje miljö till en lärmiljö, oavsett om barnen befinner sig inne på förskolan, på den stora gården eller i närområdet. Barnens lärande gynnas av att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt kring hur de kan utforma olika lärmiljöer, säger hon.

Flexibla lärmiljöer

Lärmiljöer behöver inte vara bundna till rum utan ska vara flexibla och utgå ifrån barnens behov och utforskande. Det ska finnas ett syfte med varje material och dess placering, och miljöerna ska ständigt formas och utvecklas utifrån barnens behov, frågor och intressen.

En utmaning i arbetet med att skapa goda lärmiljöer är att det behöver vara en ständigt pågående process som kräver tid, organisation och investeringar. I förskolan är slitaget på material och möbler ofta stort, och därför behöver det finnas en bas med hög kvalitet. Det ska vara trevligt och inbjudande i alla rum och likvärdigt mellan olika avdelningar.

– Det är viktigt att man ser frågan om en god lärmiljö som ett långsiktigt arbete. Det måste få ta tid och det är ett arbete som egentligen aldrig blir färdigt. Det bästa är när pedagogerna själva känner lust att utveckla och ledningen skapar tillfällen för en återkommande dialog i medarbetargruppen, säger Madelene Lovereus.

Barnen ska lita på sin förmåga

Arbetet med lärmiljöer ser olika ut för barn i olika åldrar. För de äldre barnen kan utflykter i närområdet och till naturområden vara det som väcker nyfikenhet och lust att utforska. För de yngsta barnen kan det vara extra viktigt att fundera kring vad som kan locka och stimulera, menar Eva Lindblom Hedeborg.

– Redan under introduktionen får de yngsta barnen möta våra olika lärmiljöer och det är spännande att se vad de blir nyfikna på och hur de undersöker allt som är nytt för dem. Vi tänker att förskolan ska vara ett komplement till hemmen, därför vill vi erbjuda mer utforskande material och miljöer som inte på
förhand definierar hur leken och lärandet ska se ut säger Eva Lindblom Hedeborg.

Madelene Lovereus fyller i:

– Vårt mål är ju att barnen ska lära sig att lita till sin egen förmåga och att vi ska hjälpa dem att bli självständiga. Lärmiljön är en viktig del i att se till att barnen mår bra och att de utmanas och utvecklas under hela sin förskoletid, säger hon.

Fakta: Lärmiljöer i Pysslingen förskolor

Lärmiljöerna i Pysslingens förskolor är uppbyggda med stöd i modern forskning om barns lärande och utveckling. På ett medvetet sätt ser pedagogerna till att både de fysiska och sociala lärmiljöerna blir tillgängliga, stimulerande och utmanande för barnen.

Källa: Pysslingen förskolor

Vi gillar diskussioner och svarar gärna på frågor. Här kan du läsa om hur vi hanterar kommentarer i våra digitala kanaler