Seminarium om yrkesutbildning – vår tids viktigaste utbildning

Sverige behöver mer yrkesutbildad arbetskraft. På AcadeMedias fullsatta seminarium, Yrkesutbildning – vår tids viktigaste utbildning, diskuterades behovet av en förändrad syn på yrkesutbildning, mer långsiktiga spelregler och att det behövs ett större engagemang från landets företag.

Missade du seminariet? Klicka här för att se det i efterhand.

— Vi är övertygade om att en god tillgång till yrkesutbildningar kommer pressa ner ungdomsarbetslösheten. Dessutom är just yrkesutbildning viktig för att underlätta integrationen av nyanlända, sa Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia.

Med på scen var två elever som valt yrkesinriktade utbildningar.

– Jag räknar med att få jobb direkt efter skolan. Jag tycker det är viktigt att vi ungdomar får bestämma om vår framtid själva och göra det vi brinner för, säger Ioannis Folidis, elev på Fordons- och transportprogrammet på Praktiska Gymnasiet, Liljeholmen.

– Jag kände ett behov av att hjälpa människor och sökte därför och kom in till undersköterska på Hermods. Där kände jag att en inriktning mot psykiatri lockade mig då jag ville arbeta med människor som har haft det tufft. Jag trivdes väldigt bra i skolan och vi hade kunniga lärare. De tipsade mig om att söka min praktik där jag jobbar nu. De sa att jag skulle passa in på Danderyds sjukhus vilket de fick rätt i, säger Ibrahima Traore.

Vilka elever väljer yrkesutbildningar?

— En typisk elev på våra yrkesinriktade gymnasieskolor är rolig, social och vill ha ett jobb. En av fördomarna är att våra elever är skoltrötta, det stämmer inte. En annan fördom är att man inte kan läsa vidare, det stämmer inte heller. Vi gör allt vi kan för att lyfta fördelarna med yrkesutbildningar, men politiker, näringslivet och skolorna måste hjälpas åt, sa Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieområde.

Camilla Egerlid är verksamhetschef inom Komvux Hermods AB som årligen utbildar 75 000 elever i Sverige. En elev hos Hermods Komvux har ofta gått ut gymnasiet och därefter valt att vidareutbilda sig eller komplettera sina studier. Hermods har också många elever som behöver en kombination av SFI och yrkesutbildning.

— Det är för litet engagemang från företagen, trots att det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft. Vi önskar att näringslivet mer aktivt hjälpte oss att skaffa fram praktikplatser, och helst praktikplatser som leder till jobb. Att vara lärling är ett fantastiskt sätt att komma in på ett företag. Detta skulle höja statusen för yrkesutbildningar, sa Camilla Egerlid.

Kenneth Kovanen, krögare i Täby, tog också plats på scen.

— Precis som alla mina kollegor i restaurangbranschen har jag väldigt svårt att få tag på arbetskraft. Jag skulle kunna dubblera min omsättning om jag hade haft tillräckligt med personal, istället måste jag dra ner min verksamhet och förenkla på grund av personalbrist. För mig innebär det också att rollen som arbetsgivare har förändrats, idag får jag får ofta ta på mig kockrocken själv, sa Kenneth Kovanen.

Lärlingsanställningar en viktig väg in på arbetsmarknaden

Trots att lärlingsanställningar har funnits i fem år känner få företag till att de kan anställa lärlingar från gymnasiet. Praktiska Gymnasiet, som är en del av AcadeMedia, har yrkesinriktade gymnasieskolor över hela Sverige där eleverna genom praktikplatser och lärlingsanställning kommer ut på arbetsplatser, som en del av sin utbildning.

— I våra kontakter med näringslivet märker vi att det är svårt att få upp intresset för lärlingsanställningar, särskilt bland de större företagen. Både arbetsgivaren och eleven anstränger sig lite mer när eleven är lärlingsanställd. Vi behöver nå ut bättre med information om fördelarna med lärlingsanställningar sa Susanne Christenson.

Marcus Strömberg, vd AcadeMedia, ser också att lärlingsplatser skulle öka attraktiviteten för yrkesutbildningar.

— Genom att vara lärling sänker vi trösklarna till arbetsmarknaden för de ungdomar som behöver det mest. Vi har fantastiska rektorer som arbetar upp relationerna med företagen.

– Men regeringen har länge varit otydlig och kortsiktig med förutsättningarna för lärlingsutbildning. Det är ett stort problem. Man måste som företagare kunna lita på de förutsättningar som ges, sa Marcus Strömberg.

— Samhälle och näringsliv gör stora förluster på grund av bristen på utbildad arbetskraft. Attraktivitet är inte problemet, alla vet att de får jobb efter en yrkesutbildning. Statusen är problemet. Ett sätt att höja statusen är att ha en tydligare koppling till arbetslivet, sa Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Yrkesutbildning ingen återvändsgränd

Med på seminariet var Fredrik Torberger, framtidsstrateg på Kairos Future. Deras undersökningar visar att ungdomar idag framför allt efterlyser en arbetsplats som ger dem balans i livet.

— Fördomar mot yrkesutbildning beror på att det saknas positiva berättelser från det praktiska yrkeslivet. Oron för att inte få ett jobb i framtiden finns inom vissa grupper. Men om arbetsmarknaden fortsätter att vika så kommer intresset för yrkesutbildning automatiskt att öka, sa Fredrik Torberger.

Med på seminariet var också Helene Hellmark Knutsson (S), vice ordförande i Näringsutskottet och Lars Püss (M), ledamot i Utbildningsutskottet.

— Kompetensbrist är ett gigantiskt problem för både små och stora företag. Det finns initiativ till förändringar, men det är olyckligt att det går så långsamt. Ett problem är föräldrarna, som har fördomar mot yrkesutbildningar och ser dem som en återvändsgränd för sina barn. Vi måste ändra samhällets och vårt eget synsätt. Att ha en yrkesutbildning är lika fint som en akademisk examen, sa Helene Hellmark Knutsson.

— Vi måste ge människor möjlighet att göra förändringar. Man ska kunna gå från att vara arkitekt till elektriker om man vill, på samma sätt som man ska kunna gå från ett praktiskt jobb till akademiskt, säger Lars Püss (M) ledamot i Utbildningsutskottet.

— Det är dags att hitta breda överenskommelser för att kunna göra en förändring till det positiva, sa Helene Hellmark Knutsson.

Marcus Strömberg avslutade seminariet med uppmaningen att gemensamt investera i Sveriges framtid. Målsättningen ska vara att Sverige blir bäst i Europa på yrkesutbildning.

Faktaruta – om seminariet

Medverkande:

– Marcus Strömberg, vd AcadeMedia
– Ioannis Folidis, elev Praktiska Gymnasiet
– Ibrahima Traore, undersköterska och f.d. elev på Hermods Södra
– Helene Hellmark Knutsson (S) vice ordförande Näringsutskottet
– Lars Püss (M) ledamot Utbildningsutskottet
– Lotta Naglitsch, undervisningsråd, föreståndare Lärlingscentrum, Skolverket
– Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
– Fredrik Torberger, framtidsstrateg Kairos Future
– Kenneth Kovanen, krögare och företagare, Skänkstugan i Täby.
– Susanne Christenson, utbildningsdirektör AcadeMedias praktiska gymnasieområde
– Camilla Egerlid, verksamhetschef KomVux Hemods AB

En film från seminariet läggs upp här på academedia.se inom kort.