Digitalisering kan stärka skolan

På mindre än en vecka i mars gick nästan en miljon elever och deltagare i landets gymnasieskolor, vuxenutbildningar, yrkeshögskolor och högskolor över till fjärr- och distansundervisning på grund av coronapandemin. Vilka erfarenheter tar vi med oss från vårterminen 2020 och vilka kan vi lämna därhän? Har vi fått erfarenheter av digitala verktyg som ger oss möjlighet att lösa en del av utmaningarna i skolan? Det diskuterades på ett webbinarium som AcadeMedia arrangerade den 2 september. 

Seminariet inleddes med en beskrivning av hur lärare och elever upplevt vårens övergång till fjärr- och distansundervisning. Därefter kommenterade representanter från forskningsvärlden, näringslivet, huvudmän, fackförbund och politiker hur de såg på utvecklingen av digitalisering i skolan. Enorma insatser gjordes av elever, lärare och rektorer för att hantera en helt ny vardag där digitala verktyg blev avgörande för att klara undervisningen. Den samlade bilden var att fjärr- och distansundervisningen under våren gick över förväntan, men att det var utmanande. Nu när höstterminen startat har återgången till klassrummen varit efterlängtad. Alla seminariedeltagare var ändå överens om att det finns guldkorn att plocka med sig från vårterminens digitala erfarenheter.

Att undervisa svenska för invandrare på distans

Anna-Karin Steinholtz är sfi-lärare på Hermods och undervisar elever som inte gått i skolan i sina hemländer och som inte kan läsa eller skriva varken på svenska eller hemspråket.

– Vi använde Zoom, och det innebar att eleverna behövde lära sig att koppla upp sig på nätet, sätta på kamera och mikrofon. Ingen hade datorer, utan de var tvungna att använda sina mobiler. Men det gick trots allt ganska bra, även om jag hoppas att vi slipper arbeta så här fler gånger. Jag kan också se att det finns pedagogiska fördelar med att arbeta digitalt med den här gruppen av elever. De kan till exempel lyssna på en uppläsning på Youtube samtidigt som de själva läser texten, sa Anna-Karin Steinholtz.

Digital undervisning är ingen nödlösning

Forskningsinstitutet Ifous har i en undersökning frågat över 2000 elever om hur de upplevde den digitala undervisningen under våren. Resultatet visar att eleverna har saknat sina kompisar, lärare och rutiner, men att de även fortsättningsvis vill ha digital undervisning som komplement till traditionell undervisning.

– Digitalisering är ett faktum i samhället som inte går att välja bort. De digitala hjälpmedlen har gjort att vi kunnat ge utbildning trots pandemin. Nu behövs forskningsbaserad kunskap. Vi måste sluta se digital undervisning som en nödlösning, och det innebär att vi måste förstå hur vi ska designa lektionerna och planera undervisningen. Vi måste förstå när det är lämpligt att använda digital undervisning och till vad, sa Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous.

Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) pekade på den höga digitala mognaden som svensk skola har.

– Den digitala undervisningen har fungerat väldigt bra och det beror på att svensk skola har en hög digital mognad, är välorganiserad och att det finns en beredskap för att ta ansvar. Jag tror att det vi upplever nu är en tippingpoint där vi slutar vara ängsliga för att använda digitalt stöd i undervisning, sa han.

Lärare bidrar till teknisk utveckling

De digitala verktygen har utvecklats i rekordtakt under pandemin. Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig skola och högre utbildning på Microsoft, menar att det delvis beror på Sveriges lärarkår.

– Jag är imponerad av svenska lärare. Tack vare deras höga digitala kompetens har de kunnat ge bra feedback till våra utvecklarteam och då har lösningarna kommit snabbt. Jag har aldrig känt att vi gjort så stor skillnad som nu.

Trots att övergången till digital undervisning gick bättre än väntat så lyfte Jens Eriksson, chef för AcadeMedias grund- och gymnasieskolor, oron över en eventuell utbildningsskuld som kan ha uppstått. En sådan skuld handlar om att skolan inte har kunnat ge den utbildning som alla elever har rätt till.

– Vi ser ännu inget i statistiken, men vi tror att utbildningstakten har varit lägre än normalt. Detta behöver vi hålla under uppsikt.

Paradigmskifte där digitaliseringen kan stärka skolan

Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia, gläds åt att både elever och lärare nu kan mötas som vanligt igen. Han menar att vi befinner oss i ett paradigmskifte och uppmanar politikerna att tillhandahålla en lagstiftning som möjliggör digital undervisning även efter pandemin.

– Jag är väldigt glad över att elever och lärare nu kan mötas igen. Grunden för verksamheten är just mötet mellan elev och lärare. Samtidigt befinner vi oss i en paradigmförändring och har fått nya kunskaper som kommer att utveckla skolan. Det är viktigt att lagstiftningen inte hindrar utvecklingen. Låt oss istället använda digitalisering på sätt som stärker likvärdigheten och kvaliteten i svenska skola.

Fakta: AcadeMedias webbinarium om digitalisering i skolan

De som medverkade var:

– Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous
– Per-Arne Andersson, Direktör och avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad SKR
– Fredrik Christensson, ledamot utbildningsutskottet i riksdagen Centerpartiet
– Jens Eriksson, chef för AcadeMedias grund- och gymnasieskolor
– Roza Güclü Hedin, riksdagsledamot Socialdemokraterna
– Jennie Gustafsson, förbundsordförande Sveriges elevråd – SVEA
– Edward Jensinger, rektor NTI Gymnasiet i Lund
– Karolina Ollinen, sång/ensemblelärare/IKT-pedagog Rytmus Stockholm
– Joke Palmkvist, Affärsområdesansvarig skola och högre utbildning Microsoft
– Anna-Karin Steinholtz, sfi-lärare och ansvarig för studieväg 1, Hermods Kista
– Marcus Strömberg, vd AcadeMedia
– Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet

Seminariet leddes av moderator Willy Silberstein.

Länk till webbsändningen: Digitalisering inom skolan

#Digitalisering #Distansundervisning #Fjärrundervisning #Ifous #microsoft #Sveriges kommuner och regioner