Debatt – så vill vi ändra skolvalet

En vanlig fördom mot friskolor är vi kan välja elever – och då väljer elever som inte kräver lika mycket resurser. Fakta visar dock att fördomen inte stämmer. I Sverige har vi skapat ett skolvalsystem där alla elever får välja skola utan att plånboken behöver styra deras val eftersom skolpengen gäller på alla skolor. Det är föräldrar och elever som väljer skola. Det är inte skolan som väljer elever. Det skriver Marcus Strömberg, VD AcadeMedia i en debattartikel i Dagens Industri.

Friskolesystemet i Sverige har utvecklats i 30 år. Idag går nästan 400 000 elever på fristående skolor. Det innebär att 800 000 föräldrar valt fristående skolor till sina barn. Varje år har antalet elever ökat. I storstäderna går 50 procent av gymnasieeleverna i fristående skolor. Det är inte friskolor som väljer elever, istället väljer familjerna en skola de anser fungerar bra för sina barn.

Fakta visar att friskolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund. I AcadeMedias skolor är andelen elever med utländsk bakgrund högre än genomsnittet i riket och inom gymnasiet har vi en lägre andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning än genomsnittet. Men i våra grundskolor är det fler elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Bakgrunden till detta är den kraftiga bostadssegregationen och att många familjer i utsatta områden inte använder sin rätt att välja skola. För deras skull är det bra att det finns en stor politisk uppslutning kring det allmänna skolvalet. Alla elever har rätt att välja en bra skola. Alla elever har rätt till en bra framtid.

En vanligt förekommande fördom är att friskolor skulle få mer betalt än kommunala. Det är fel. Friskolor levererar mer utbildning och bättre utbildning till en lägre kostnad. Konkreta fakta är exempelvis att friskolorna får en kompensation för övriga kostnader, som är administrativa om 3 procent. De flesta kommuner har långt högre kostnad än så, ofta över 8 procent. Friskolor avlastar kommunerna genom att göra stora investeringar i skolor och erbjuda utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar och lokalt näringsliv. Det vill vi fortsätta med. Friskolor är en viktig del i att våra skattepengar används på ett effektivt sätt för att skapa utbildningar av hög kvalitet tillgängliga för alla oavsett vilket bostadsområde man bor i.

Tyvärr finns det krafter som med stor energi gör allt för att polarisera mellan friskolor och kommunala skolor. Det tycker vi är synd. Det handlar mer om ideologi och politik snarare än om eleverna ska få en bra utbildning eller inte. Vi menar att polariseringen är skadlig och skapar sämre förutsättningar för svensk skola. Självklart vill alla att skolan ska vara likvärdig. Det är också en av de viktigaste drivkrafterna hos oss fristående aktörer.

Vad behöver vi då göra för att den svenska skolan ska utvecklas i rätt riktning och säkerställa att alla elever får en bra utbildning? En viktig del i detta är att se över dagens skolval inom grundskolan som har flera problem. Många barn står i kö till flera skolor samtidigt. Det försvårar planeringsförmågan för både kommuner och de fristående skolorna. Attraktiva skolor, både kommunala och fristående, med hög kvalitet har för få platser. Genom att införa ett gemensamt skolval i kombination med ett reformerat antagningssystem kan vi ge fler elever vars föräldrar har lägre utbildningsbakgrund bättre möjligheter till att få en utbildning av hög kvalitet.

AcadeMedias förslag på ett reformerat skolval innebär bland annat:

  • Inför ett gemensamt och allmänt skolval för alla med tydlig information om vilka utbildningsalternativ som finns.
  • Underlätta nyetablering av fristående skolor genom att förenkla och effektivisera tillståndsprocessen.
  • Gör det lättare för befintliga friskolor att få utöka sin verksamhet till att omfatta flera årskurser och fler elever.
  • Samordna skolvalet i kommuner eller regioner med tydliga principer på samma sätt som inom förskola och gymnasiet. Detta för att underlätta för alla som ska välja.
  • Föräldrar bör få möjlighet att ställa sina barn i kö och göra ett skolval vid en viss tidpunkt, vårt förslag är från 4 år. När man ställt sig i kö är det en urvalsgrund men inte det enda kriteriet till att antas på en skola. Det ska alltså vara viktigt att man använder sin rätt att välja skola.
  • Kompletterande urvalsgrunder behöver utformas för att garantera likvärdigheten.
  • Vår inställning till lottning av skolplatser är att det ska undvikas.

Utöver detta ser vi även andra viktiga delar som behövs för att utveckla svensk skola:

  • Öka samarbetet mellan kommunala och fristående skolor för att metoder och goda exempel bättre tas tillvara för att utveckla alla skolor i landet.
  • Öka öppenheten. Alla skolor bör ha en tydlig kvalitetsdeklaration så att det blir lättare att jämföra skolor.
  • Förstärk lärares och skolledares befogenheter så att professionen får tid och möjlighet till att utveckla undervisningen.
  • Stärk skolans kunskapsuppdrag och metoder för att mäta kunskapsutvecklingen över tid. Idag har vi inget tillförlitligt nationellt system att mäta vad eleverna egentligen lär sig.

AcadeMedia har som mål att alla skolor ska vara bra och att det svenska skolsystemet ska vara av världsklass. Vi samverkar med alla kommuner som vi har skolor i, allt för att göra hela den svenska skolan bättre. AcadeMedia har också gjort ett tydligt och medvetet val att öppet dela med sig av styrkor och utmaningar, utifrån övertygelsen att öppenhet leder till utveckling.

Friskolor är en stor viktig och naturlig del av det svenska skolsystemet. Nu är det dags för en skoldebatt fri från fördomar och polarisering.

Marcus Strömberg, VD AcadeMedia

Fakta: statistik om våra skolor

Så här ser vår statistik ut för AcadeMedias grundskolor:

27 procent andel elever med utländsk bakgrund, jämfört med 26 procent i hela riket.
68 procent andel föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med 60 procent i hela riket.

Så här ser vår statistik ut för våra gymnasieskolor: 

34 procent andel elever med utländsk bakgrund, jämfört med 31 procent i hela riket.
49 procent andel föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med 52 procent i hela riket.

 

Debattartikeln är publicerad i Dagens Industri 2020-11-22