Kunskapsresultat

Här presenteras de senaste resultaten på följande resultatindikatorer för gymnasieskolan:

  • Andel elever med examen (baserad på elever med avgångsbetyg).
  • Genomsnittlig betygspoäng (baserad på elever med avgångsbetyg respektive med examen).
  • Genomströmning (andel elever med examen inom tre år).
  • Överensstämmelse nationella prov – kursbetyg.
  • Förädlingsvärde (eget värde – framtaget i samarbete med SCB).

 

AcadeMedia gör varje år en intern sammanställning av gymnasieskolornas betygsresultat. Det preliminära resultatet visar att andelen gymnasieelever med examen ökade, från 89,5 till 90,3 procent (riksgenomsnitt
91,4 procent).

 

 

 

 

Den genomsnittliga betygspoängen inom AcadeMedias gymnasieskolor (baserad på elever med avgångsbetyg) låg läsåret 2019/20 preliminärt på 14,2 – vilket är en ökning med 0,1 poäng (riksgenomsnitt 14,4).

 

 

 

 

 

Den genomsnittliga betygspoängen (baserad på elever med examen) låg preliminärt på 14,7, vilket är något under riksgenomsnittet på 14,9.

 

 

 

 

 

Andelen elever inom AcadeMedia som fullföljde sin gymnasieutbildning på tre år och fick examen läsåret 2018/19 ligger på 74,5 procent. Det är en förbättring med hela 1,6 procentenheter jämfört med föregående år men utfallet är fortsatt lägre än riksgenomsnittet.

 

 

 

Andelen gymnasieelever som våren 2019 fick ett högre betyg än vad de presterat på de nationella proven var inom AcadeMedias gymnasieskolor högre än riksgenomsnitten i såväl matematik som svenska och engelska. Samtidigt var det något fler elever inom AcadeMedia som fick ett lägre betyg än övriga riket i engelska. Avståndet till riket avseende andel med högre kursbetyg än provbetyg har minskat i matematik och engelska, medan det är oförändrat i  svenska jämfört med föregående år. Vårterminen 2020 ställdes de nationella proven in pga pågående pandemi, så några nya resultat finns ej att tillgå.

För att komplettera den nationella statistiken arbetar AcadeMedia kontinuerligt med att utveckla nya mätetal och analyser. Ett exempel på detta är att ta reda på hur AcadeMedias gymnasieskolor lyckas resultatmässigt med sina elever (uttryckt i genomsnittlig betygspoäng) i förhållande till elevernas kunskapsnivå (uttryckt i meritvärde) när de börjar i gymnasiets första årskurs. AcadeMedia har valt att benämna detta mått förädlingsvärde.

Differensen mellan det faktiska gymnasiebetyget och det förväntade gymnasiebetyget är det vi menar med förädlingsvärdet. Om differensen är positiv har skolan ett högre genomsnittligt gymnasiebetyg än vad som kan förväntas utifrån elevernas meritvärde i årskurs 9. Om differensen är negativ har skolan ett lägre genomsnittligt gymnasiebetyg än vad som kan förväntas utifrån elevernas i meritvärde i årskurs 9.

Förädlingsvärdet beräknas utifrån tre olika grupper av elever: examen*, avgångsbetyg** och samtliga***. Analysen baserad på avgångseleverna våren 2020 visar att förädlingsvärdet blev 0,38 för samtliga grupper.

*Elever som erhållit examensbevis
**Elever som fått ett studiebevis om minst 2 500 poäng (innefattar både de elever som fått examensbevis och de som inte fått det men ändå har 2 500 poäng i sitt studiebevis).
***Samtliga elever räknas, dvs. de med examensbevis, de med studiebevis om minst 2 500 poäng samt de med studiebevis om färre än 2 500 poäng.

Värdegrundsresultat

I den årliga enkätundersökningen bland gymnasiets elever finns ett antal frågor som syftar till att övergripande fånga resultatet av skolornas värdegrundsarbete. Frågorna handlar om huruvida eleverna känner sig trygga, om personalen ingriper om någon blir illa behandlad, om eleverna behandlar varandra på ett bra sätt och om eleverna kan få arbetsro i skolan. Ett positivt utfall registreras för de elever som markerat de högsta svarsalternativen (7-10) på undersökningens tiogradiga skala.

Syftet är att mäta hur väl gymnasieskolorna aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och om detta kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling så att målen i läroplanen nås.

Den fråga som noterar högst resultat i 2020/21 års mätning är den om eleven känner sig trygg i sin skola där 89 procent av eleverna instämmer. Näst högst utfall får frågan om skolans personal ingriper om någon blir illa behandlad (82 procent). Lägst utfall noteras i likhet med tidigare år på frågan om arbetsro (71 procent), dock är det den värdegrundsfråga där resultatet stigit allra mest från föregående år. I årets undersökning ställdes även frågan kring huruvida eleverna tycker att de är en bra studiemiljö på skolan och utfallet visar att 72 procent av eleverna instämmer.

Nöjdhet

Såväl andelen gymnasieelever som generellt sett är nöjda med sin skola som andelen elever som kan rekommendera sin skola till andra har stigit med sju procentenheter jämfört med föregående läsår. Nöjdheten med undervisningen och trivselgraden har också stigit (+6 respektive +5 procent-
enheter). Resultaten beräknas utifrån hur stor andel av eleverna som markerat de högsta svarsalternativen (7-10) på en tiogradig skala.

Kvalitetschefens kommentar till gymnasieskolans kvalitetsresultat

AcadeMedias interna sammanställning för läsåret 2019/20 visar att andelen med examen fortsätter att stiga, nu med 0,8 procentenheter. Även den genomsnittliga betygspoängen stiger och ligger strax under riksgenomsnittet. Variationen mellan de olika skolorna och huvudmännen inom AcadeMedia är dock påfallande stor.

Gymnasieskolan skiljer sig från grundskolan på så sätt att det under de senaste åren funnits en tendens att sätta högre kursbetyg än vad eleverna presterat på de nationella proven. Detta gäller såväl i svenska som i engelska och matematik. Samtidigt var det fler elever inom AcadeMedia som fick ett lägre betyg än i övriga riket i engelska. Detta talar för att det pågående arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning behöver intensifieras ytterligare. Även i det här avseendet finns påfallande stora skillnader mellan gymnasieskolorna inom AcadeMedia.

En svårighet i analysen av gymnasieskolornas resultat är att de resultatmått som finns att tillgå i den nationella statistiken inte är tillräckligt vassa. Det tydligaste exemplet på det är att de mest använda jämförelsemåtten på riksnivå (andel med examen och genomsnittlig betygspoäng) enbart baseras på de elever som klarat att fullfölja sin utbildning. Elever med de lägsta studieresultaten – det vill säga de som inte fått med sig en fullständig utbildning om minst 2500 poäng – exkluderas i beräkningarna och utgör i statistiken ett besvärande ”mörkertal”. Det leder till att en gymnasieskolas betygsresultat kan se betydligt bättre ut än vad de faktiskt är sett till hur skolan lyckats med alla sina elever.

Inte heller finns något ”förädlingsvärde” (value added) att tillgå i den nationella statistiken. Det vill säga ett mått som visar hur skolorna lyckas utveckla elevernas kunskaper i förhållande till den kunskapsnivå de hade när de påbörjade sin gymnasieutbildning. Ett sådant resultatmått skulle starkt bidra till att synliggöra de gymnasieskolor som är verkligt duktiga på att ta sig an uppdraget och får eleverna att nå högre än vad de gjorde i grundskolan.

I avvaktan på vassare resultatmått på nationell nivå har AcadeMedia utvecklat egna verktyg för att följa upp i vilken utsträckning våra gymnasieskolor är effektiva i sitt arbete med att få samtliga elever att fullfölja sin gymnasieutbildning med examen – och dessutom nå sin fulla potential. Dessa ”förädlingsvärden” hjälper oss att göra skarpare analyser och förstå vilka skolor/utbildningar som ger eleverna det största mervärdet.

Ingela Gullberg, kvalitetschef på AcadeMedia

Resultaten i årets elevenkät stiger markant i så gott som alla avseenden och uppgångarna när det gäller såväl nöjdheten med undervisningen som studiemiljön och rekommendationsgraden är anmärkningsvärt stora. Det återstår att se i vilken utsträckning resultatet påverkats av den pågående pandemin men givet skolornas och huvudmännens ansträngningar för att, trots de exceptionella omständigheterna, upprätthålla kvalitets- och utvecklingsarbetet så är sannolikt uppgångarna reella även om det inte är klarlagt hur stor del av dessa som kan tillskrivas en eventuell ”coronaeffekt”. Resultaten analyseras för närvarande på olika nivåer och slutsatser presenteras i kommande kvalitets- och verksamhetsplaner.

Gymnasieskolans prioriterade utvecklingsområden 2020/21

Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

  • Vidareutveckla den proaktiva uppföljningen av elevernas kunskapsresultat för att i god tid fånga upp elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen
  • Utveckla uppföljningen av elever på introduktionsprogram

Utveckla undervisningen och öka likvärdigheten

  • Erbjuda fortsatt processtöd för att utveckla lärarnas undervisningsskicklighet genom kollegial samverkan
  • Fortsätta den särskilda utbildningssatsningen i samarbete med Karlstads universitet för att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning
  • Förbättra planeringen av utbildningen för att säkerställa att resurser används på bästa sätt med fokus på det kompensatoriska uppdraget
  • Genomföra introduktionsutbildningar för yrkeslärare med fokus på skolans och lärarens uppdrag
  • Genomföra riktade stödinsatser till de lägst presterande gymnasieskolorna

Förstärka elevhälsoarbetet

  • Fortsätta att utveckla den centrala elevhälsoorganisationen för att i högre grad kunna stödja skolornas arbete
  • Fortsätta det närvarofrämjande arbetet

Innehållsansvarig

Uppdaterad