Funktionell kvalitet – kunskapsresultat

Inom kvalitetsaspekten funktionell kvalitet följer AcadeMedia upp i vilken mån verksamheterna når de nationella målen för respektive utbildning. Inom gymnasieskolan handlar detta om såväl kunskapsmål som värdegrundsmål.

AcadeMedias målsättning är att samtliga gymnasieelever ska nå en gymnasieexamen. AcadeMedias gymnasieutbildningar ska även ligga över riksgenomsnittet avseende betygspoäng och ha god kontroll på överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och satta betyg. Andelen elever som fullföljer utbildningen med examen inom tre år ska också ligga över riksgenomsnittet. Samtliga utbildningar ska ha ett positivt förädlingsvärde och därutöver ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential.

Här presenteras de senaste resultaten på följande resultatindikatorer för gymnasieskolan.

  • Andel elever med examen (baserad på elever med avgångsbetyg).
  • Genomsnittlig betygspoäng (baserad på elever med avgångsbetyg).
  • Genomströmning (andel elever med examen inom tre år).
  • Överensstämmelse nationella prov – kursbetyg.
  • Förädlingsvärde (eget värde – framtaget i samarbete med SCB).

Gymnasieskola_andelexamen

Enligt den nationella betygsstatistiken i Skolverkets databas SIRIS minskade andelen gymnasieelever med examen något, från 89,8 till 89,4 procent (riksgenomsnitt 90,2 procent).

 

 

 

 

 

 

Gymnasieskola_andelavgångsbetygGymnasiet_genomsnittpoäng

Den genomsnittliga betygspoängen inom AcadeMedias gymnasieskolor (baserad på elever med avgångsbetyg) låg läsåret 2016/17 på 14,1 – samma nivå som föregående år. Riksgenomsnittet har gått upp 0,1 poäng (från 14,1 förra året till 14,2 i år). Den genomsnittliga betygspoängen (baserad på elever med examen) låg på 14,7 – samma som riksgenomsnittet.

 

 

 

Gymnasieskolan_genomströmningAndelen elever inom AcadeMedia som fullföljt sin gymnasieutbildning på tre år och erhållit examen läsåret 2016/17 ligger på 73,6 procent. Detta innebär en förbättring med 1,1 procentenheter i jämförelse med föregående år men utfallet är lägre än riksgenomsnittet.

Notera att resultaten som redovisas här är beräknade på en större grupp elever än vad som varit fallet i tidigare presentationer då det i tidigare beräkningar funnits ett större bortfall i underlaget på grund av sekretess.

np-vt17-gymnasietAndelen gymnasieelever som våren 2017 fick ett högre betyg än vad de presterat på de nationella proven var inom AcadeMedias gymnasieskolor högre än riksgenomsnitten i såväl matematik som svenska och engelska. Samtidigt var det fler elever inom AcadeMedia som fick ett lägre betyg än i övriga riket i både svenska och engelska.

 

 

För att komplettera den nationella statistiken arbetar AcadeMedia kontinuerligt med att utveckla nya mätetal och analyser. Ett exempel på detta är att ta reda på hur AcadeMedias gymnasieskolor lyckas resultatmässigt med sina elever (uttryckt i genomsnittlig betygspoäng) i förhållande till elevernas kunskapsnivå (uttryckt i meritvärde) när de börjar i gymnasiets första årskurs. AcadeMedia har valt att benämna detta mått förädlingsvärde.

Differensen mellan det faktiska gymnasiebetyget och det förväntade gymnasiebetyget är det vi menar med förädlingsvärdet. Om differensen är positiv har skolan ett högre genomsnittligt gymnasiebetyg än vad som kan förväntas utifrån elevernas meritvärde i årskurs 9. Om differensen är negativ har skolan ett lägre genomsnittligt gymnasiebetyg än vad som kan förväntas utifrån elevernas i meritvärde i årskurs 9.

Nytt för läsåret 2016/17 är att modellen utgår från program istället för enhet, dvs det tas fram regressionskoefficienter och förklaringsgrader för varje gymnasieprogram. Tidigare användes en och samma regressionslinje för samtliga elever oavsett vilket program de gick på.

 

foradlingsvarden_gyUtfallet visar att AcadeMedias gymnasieskolor våren 2016 totalt sett hade ett positivt förädlingsvärde. Som framgår av diagrammet hade samtliga analyserade grupper i genomsnitt 0,4 poäng högre betygspoäng än förväntat.

Källa: SCB
*Elever som erhållit examensbevis
**Elever som fått ett studiebevis om minst 2 500 poäng (innefattar både de elever som fått examensbevis och de som inte fått det men ändå har 2 500 poäng i sitt studiebevis).
***Samtliga elever räknas, dvs. de med examensbevis, de med studiebevis om minst 2 500 poäng samt de med studiebevis om färre än 2 500 poäng.

Funktionell kvalitet – värdegrund

I den årliga enkätundersökningen bland gymnasiets elever finns ett antal frågor som syftar till att övergripande fånga resultatet av skolornas värdegrundsarbete. Frågorna handlar om huruvida eleverna behandlar varandra med respekt och om personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt, om eleverna känner sig trygga, om de kan få arbetsro i skolan samt om eleverna tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad de har för synpunkter. Ett positivt utfall registreras för de elever som markerat de högsta svarsalternativen (7-10) på enkätundersökningens tiogradiga skala.

Syftet är att mäta hur väl gymnasieskolorna aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och om detta kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling så att målen i läroplanen nås.

Funktionell_gyDen fråga som noterar högst utfall i 2018 års mätning är den om eleven känner sig trygg i sin skola där 87 procent av eleverna instämmer. Näst högst utfall får frågan om skolans personal ingriper om någon blir illa behandlad (75 procent). Lägst utfall noteras i likhet med tidigare år på frågan om arbetsro (59 procent).

* Frågorna är omformulerade. Tidigare formuleringar:
På min skola behandlar eleverna varandra med respekt.
Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt.

Upplevd kvalitet – nöjdhet

Nöjdhet_gyAndelen gymnasieelever som är nöjda med sin skola i sin helhet ligger på samma nivå som förra året medan rekommendations- och trivselgraden har stigit något.

Resultaten beräknas utifrån hur stor andel av eleverna som markerat de högsta svarsalternativen (7-10) på en tiogradig skala.

Ändamålsenlig kvalitet

gymnasiet-andamalsenlig-kvalitet-diagramI slutet av 2016 genomfördes för femte gången en koncerngemensam uppföljning av gymnasieskolans avgångselever 2,5 år efter avslutad utbildning. Syftet med undersökningen är att få indikationer på i vilken utsträckning de tidigare eleverna känner sig nöjda med sin gymnasietid och om de upplever att de fått med sig nödvändiga kunskaper och färdigheter.

De tidigare gymnasieeleverna var i 2016 års mätning något mindre nöjda med skolan som helhet, men trots det mer benägna än tidigare år att rekommendera skolan.

Utfallet har förbättrats på de flesta frågorna med undantag för frågan om skolan har givit eleverna kunskap och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

Kvalitetschefens kommentar till gymnasieskolans kvalitetsresultat

ingela-gullberg
Ingela Gullberg, kvalitetschef på AcadeMedia

Betygsresultaten i AcadeMedias gymnasieskolor fortsätter att ligga i nivå med, eller strax under, riksgenomsnitten såväl när det gäller andel med examen som genomsnittlig betygspoäng. Variationen mellan de olika skolorna och huvudmännen inom AcadeMedia är dock påfallande stor.

Gymnasieskolan skiljer sig från grundskolan på så sätt att det över de senaste åren funnits en tendens att sätta högre kursbetyg än vad eleverna presterat på de nationella proven. Detta gäller såväl i svenska som i engelska och matematik. Samtidigt var det fler elever inom AcadeMedia som fick ett lägre betyg än i övriga riket i både svenska och engelska. Detta talar för att det pågående arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning behöver intensifieras ytterligare. Även i det här avseendet finns påfallande stora skillnader mellan gymnasieskolorna inom AcadeMedia.

En svårighet i analysen av gymnasieskolornas resultat är att de resultatmått som finns att tillgå i den nationella statistiken inte är tillräckligt vassa. Det tydligaste exemplet på det är att de mest använda jämförelsemåtten på riksnivå (andel med examen och genomsnittlig betygspoäng) enbart baseras på de elever som klarat att fullfölja sin utbildning. Elever med de lägsta studieresultaten – det vill säga de som inte fått med sig en fullständig utbildning om minst 2500 poäng – exkluderas i beräkningarna och utgör i statistiken ett besvärande ”mörkertal” som gör att en gymnasieskolas betygsresultat kan se betydligt bättre ut än vad de faktiskt är sett till hur skolan lyckats med alla sina elever.

Inte heller finns något ”förädlingsvärde” (value added) att tillgå i den nationella statistiken. Det vill säga ett mått som visar hur skolorna lyckas utveckla elevernas kunskaper i förhållande till den kunskapsnivå de hade när de påbörjade sin gymnasieutbildning. Ett sådant resultatmått skulle starkt bidra till att synliggöra de gymnasieskolor som är verkligt duktiga på att ta sig an uppdraget och får eleverna att nå högre än vad de gjorde i grundskolan.

I avvaktan på vassare resultatmått på nationell nivå har AcadeMedia utvecklat egna verktyg för att följa upp i vilken utsträckning våra gymnasieskolor är effektiva i sitt arbete med att få samtliga elever att fullfölja sin gymnasieutbildning med examen – och dessutom nå sin fulla potential.

Koncernens egen sammanställning från läsåret 2016/17 visar att ”mörkertalen” inom AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett ligger i nivå med föregående år (cirka 6 procent). Nationella jämförelsetal saknas av ovan nämnda skäl.

Glädjande är att ”förädlingsvärdet” inom AcadeMedias gymnasieskolor är positivt och stigande – för läsåret 2016 i genomsnitt 0,4 poäng högre än förväntat.

När det gäller utfallet i 2018 års elevenkät så ökar både andelen som rekommenderar sin skola till andra och trivseln bland elever något. Variationen mellan de olika skolorna och huvudmännen inom AcadeMedias gymnasiesegment är dock även här påfallande stor.

I årets enkät ställdes en ny övergripande fråga om elevernas nöjdhet med undervisningen. Här var det 69 procent av eleverna som svarade de högsta svarsalternativen. Den statistiska analysen visar att denna nya fråga har det starkaste sambandet med elevernas vilja att rekommendera sin skola till andra. Det är alltså alltid kvaliteten på undervisningen som behöver vara i fokus och det är också det som är vårt högst prioriterade utvecklingsområde. Här handlar det både om satsningar på att regelbundet under pågående läsår följa upp elevernas kunskapsutveckling och att skapa arenor på varje skola för att utveckla lärarnas undervisningsskicklighet genom ett strukturerat kollegialt lärande.

AcadeMedias gymnasieskolor har kommit en bra bit på vägen när det handlar om proaktiv uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, uppföljning och utveckling av undervisningen och imponerande exempel på framgångsrikt arbete med strukturerat kollegialt lärande finns inom flera av verksamheterna.

Dessa avgörande insatser utvecklas nu vidare och goda erfarenheter sprids inom koncernen – allt i syfte att kunna höja kvaliteten på varje enskild skola och nå en hög och jämn måluppfyllelse på alla gymnasieskolor inom AcadeMedia.

Gymnasieskolans prioriterade utvecklingsområden

  • Starkare styrkedja och utvecklat kvalitetsarbete
    • Förbättra stöd och struktur för resultatdialoger i hela styrkedjan samt utveckla uppföljningen och analysen av elevernas kunskapsutveckling på varje skola som bas för att utveckla verksamheten.
    • Intensifierade insatser för att komma till rätta med de lägst presterande gymnasieskolorna.
  • Utveckling av undervisningen
    • Säkerställa att varje skola skapar arenor för att utveckla lärarnas undervisningsskicklighet genom systematiskt kollegialt lärande.
    • Vidareutveckla enheternas arbete med planering av undervisningen samt likvärdig bedömning och betygsättning.
  • Förstärkt värdegrunds- och elevhälsoarbete
    • Utveckla det närvarofrämjande arbetet för att motverka frånvaro och studieavbrott.
    • Utveckla elevhälsoorganisationen för att i högre grad kunna arbeta främjande och förebyggande.

Innehållsansvarig

Uppdaterad